Leta i den här bloggen

onsdag 29 februari 2012

Etikett II

Hur benämner jag den nyktra syn på tillvaron som jag söker i denna blogg?
Efter att ha sovit på saken med beaktande av gårdagens fundering har jag bestämt mig. Den minst missvisande benämningen är "livsåskådning". Den främsta anledningen är att "världsåskådning" för mig till störta delen betecknar frågor som besvaras av vetenskapen (och besvaras i en utsträckning och med en framgång ingen historisk religion tidigare skådat!). Vad gäller trosuppfattning eller trosföreställning så har orden en negativ klang (och på svenska t.o.m. löjlig klang, särskilt då särskrivningen "tros föreställning"). Det stora problemet är att en ateistisk livsåskådning helst ska innehålla så lite tro och så få trosföreställningar som möjligt. På sama sätt som "lik i garderoben" ska redovisas öppet och helst ska ingen metafysik förekomma. Det känns som om trosföresällningarna riskerar att dra ned hela livsåskådningen i havet av vidskepelse.

Exempel på artiklar om "livsåskådning" som alla känns intressanta och relevanta för den diskussion som förs här på Xenosidian:
Fler fall av mässling i Järna: trosföreställningar om alternativ medicin tycks öka spridning av sjukdomar.
Skapelsens kvalitet kan förklaras med att den är en piratkopia: humoristiskt inlägg i debatten om fildelning och den nya "religionen" kopism.
Dags att öppna kyrkorna: på ledarplats argumenteras för att man även ska släppa in andra än rent kristna ceremonier i kyrkan, som t.ex. borglig vigsel.
Kyrkan måste sluta fred med religionskritikerna: debatt inlägg om att kyrkan och den sekulära humanismen måste gräva ned stridsyxorna och börja samverka.
Risk med Skatteverkets smala tolkning: ny lagstiftning innebär risk att gåvor nu styrs alltmer till de av myndigheten godkända ändamålen.
Onda gastar har blivit goda andar: inom vidskepelsen har folktroväsen ”förgulligats”, enligt folklivsforskaren Ebbe Schön.
Dagdrömmar: om dagdrömmar som vi omger oss med (jämför).
Äldres livskvalitet undersöks i ny forskning: vetenskaplig studie kring upplevda meningen i livet.

Den huvudsakliga metoden hittills har varit att följa, analysera, kommentera och reflektera över nyhetsflödet vad gäller livsåskådningsfrågor. Den inslagna vägen ger både inspiration och relevans i strävan att formulera en ateistisk livsåskådning. I viss mån kan även en del av den ateistiska livsåskådningen på ett tidigt stadium "prövas" i samtida frågeställningar.

Från Lunkens blogg 27 Mars 2007

tisdag 28 februari 2012

Etikett I

Min ambition på denna blogg är att som ateist "sortera tankar" om världen, livet och sanningen. Detta sorterande, som jag känner ett spontant behov av, blir meningslöst (håglöst) utan mål eller inriktning. Jag har haft ett intuitivt mål hela tiden (även många år innan jag börja skriva ned tankar i en blogg) att nå fram till någon sorts livsåskådning/trosuppfattning/världsåskådning, en fast grund att stå på. Detta mål har kristalliserats ur en större ambition, som jag haft så länge jag kan komma ihåg: "att förstå världen" (huvudsakligt ett vetenskapligt projekt).
Ambitionen är inte bara av teoretisk natur utan hänger ihop med livet. Jag tror vi har mycket bättre förutsättningar att bedöma vad vi ska göra och kanske hur vi ska göra det om vi vet var vi kommer ifrån och framför allt var vi står. (jmf. Abraham Lincoln 1858)

Nu frågar jag mig vad är det jag söker? Kan det beskrivas som en livsåskådning, trosuppfattning eller världsåskådning? I denna anda är det praktiskt att kunna sätta en etikett. Vilken etikett ska jag då välja? Det beror i sin tur på vad som avses med dessa begrepp. Tittar man bara på användning får man mätt i träffar vid sökning på Google, DN resp. SvD och sist översättning till engelska som jämförelse:

Livsåskådning, 1 240 000 , 54, 125, lifestance
Trosuppfattning, 21 000, 86, 86, belief
Världsåskådning 113 000, 34, 60, worldview
Vilket antyder att alla begreppen används och debatteras någorlunda lika i dagstidningar men väldigt olika på internet, där "livsåskådning" dominerar.

Referaten nedan ger också en fingervisning om begreppens betydelse. Längre kommer jag inte idag. Fortsättning följer: Etikett II



National Encyklopin har livsåskådning och världsåskådning varsin egen notis:
 livsåskådning, de mer eller mindre systematiserade svar människor ger på grundläggande frågor om livets mening och om verklighetens innersta natur. I äldre svensk litteratur skilde man som regel mellan "världsåskådning" och "livsåskådning". Världsåskådningen omfattade då teorier om verklighetens beskaffenhet, och frågor om livets mening och mål fördes till livsåskådningen...
världsåskådning, en ofta personligt färgad uppfattning av världen och livet som ger vägledning åt handlandet. En världsåskådning innefattar filosofiska och vetenskapliga påståenden om verkligheten men bestäms av värderingar, ofta knutna till någon viss samlande princip...

Svenska Wikipedia som är modernare och mer dynamiskt men kanske inte lika tillförlitligt inleder:
En livsåskådning eller livssyn är en människas eller en organisations övertygelse eller föreställning om hur människan eller samhället är eller bör sträva efter att vara, en etik. Övertygelsen kan vara politisk, religiös eller ideologisk och kan även vara färgad av vanföreställningar och vidskepelse. Livsåskådningen omfattar i regel också motiven för denna övertygelse eller föreställning, men de teorier och hypoteser som livssynen bygger på kan sällan bevisas. Empiriska belägg saknas därför oftast. Livsåskådningar innehåller därför oftast mer av tro än av kunskap.
  Livssyn kan indelas i två huvudgrupper med olika värdegrund, i vilka olika företeelser kan vara förknippade med en människas livsåskådning: konfessionella och sekulära. Livsåskådningar som inte stämmer överens med varandra kan likväl omfatta samma värden såsom "rättvisa", "jämlikhet" och "demokrati". I hur dessa begrepp definieras, framträder skillnaderna mellan livsåskådningarna. Värdena måste brytas ned till en rad mätbara egenskaper, om livsåskådningen ska kunna studeras med vetenskaplig metod.
  Med livsåskådning likartade begrepp är aldrig helt synonyma, men stämmer någorlunda gör till exempel de svenska trosuppfattning, ideologi, "tro", "filosofi" samt "uppfattning om livets mening". Det engelska uttrycket för livsåskådning är "life stance", det spanska "concepción de la vida" (livskoncept). Livssyn kan också kombineras med en världsåskådning.


Trosuppfattning eller trosföreställning kan liksom religion definieras som ett tankesystem som försöker ge kunskap om det vi inte kan uppleva med våra sinnen och vårt rationella tänkande. Trosuppfattning är emellertid ett vidare begrepp än religion och behöver inte alls ha med andlighet att göra. Trosuppfattning kan handla om: livsåskådning, religion, världsbild, filosofi, ideologi
  Tron på ett Utopia, att ett idealsamhälle kan uppnås genom att mänskligheten omskolas ideologiskt finns exempelvis i kommunismen. Politiska ideologier kan innehålla flera trosuppfattningar. En trosuppfattning kan innefatta moraliska och etiska värderingar och omfattas av en verklighetsuppfattning som inte har något med andlighet eller gudomliga upplevelser att göra.


Världsåskådning är uppfattning om världen och det mänskliga livet. Begreppet syftar oftast på en personligt färgad syn på tillvaron som ger vägledning för handlingar.
  Världsåskådning inbegriper vetenskapliga och filosofiska påståenden om verkligheten, där värderande element av religiös eller ideologisk karaktär spelar in. En världsåskådning beskriver en konsistent och odelad känsla av existens och tillhandahåller en referensram för att alstra, upprätthålla och tillämpa kunskap.
  En mer precis definition får begreppet som direkt översättning av den tyske filosofen Wilhelm Diltheys Weltanschauung, som bygger på tradition från Kant och framåt. Termen har av flera europeiska länder anammats utan översättning.

måndag 27 februari 2012

Estelles val

Har Estelle ett val?
På DN's kulturdebatt argumenterar Nina Björk kring att det är bestämt vad Estelle ska bli i samma ögonblick hon tar sitt första andetag. Gårdagens ledare tar upp problemet med den ålderdomliga successionsordningen från 1810 (lätt modifierad 1979). Den slår fast ”att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är”. Den augsburgska bekännelsen tar kraftigt avstånd från helgondyrkan, klosterlöften och fördömer bekännelsen kätterier, såsom bland annat ”muhammedanerna” (muslimerna). För Estelle är det därmed förbjudet att vara ateist eller att kalla Gud för Deus, Jahve eller Allah.

Formellt har hon fortfarande ett fritt val. Hon kan välja en annan tro och abdikera. Vem vet, monarkin kanske faller långt innan hon ska tillträda som drottning? Problem av denna art hamnar till slut i en diskussion om den fria viljan, vilken i filosofiska sammanhang ofta ifrågasätts. I Estelles fall kanske det blir ännu tydligare. Hon kommer att uppfostras till att tro på gud enligt augsburska bekännelsen och till att försvara monarkin. Denna uppfostran kommer prägla henne (se mitt tidigare inlägg: tror på tomten).

Svaret torde bli: nej lilla Estelle har inte mycket till val. Man kan ta ett steg till och fråga sig: har någon av oss ett val? Hamnar vi i då obekväm fatalism? Är världen ett mekaniskt urverk, som sparkade igång i och med Big Bang, där vi bara är små kuggar? Kanske inte, den moderna fysiken säger att det finns äkta slump dvs. våra liv behöver inte vara förutbestämda. Tyvärr löser inte slumpen problemet med den fria viljan. 1600-tals filosofen Spinoza, som själv var determinist och med emfas förnekade människans fria vilja, erbjuder en lösning eller åtminstone en tröst. Han lär att "fri vilja" har att göra med om motivationen kommer inifrån eller utifrån. Det vill säga, drivs vår handling av en inre vilja så handlar vi av fri vilja. Det är väl i praktiken så vi dömer? Säger en vuxen Estelle (otvunget) att hon tror på augsburgska bekännelsen kommer vi inte ifrågasätta det. På samma sätt som din fria vilja inte ifrågasätts när du röstar i ett demokratiskt val (så länge din motivation förefaller komma inifrån i.e. du röstar i god ordning). Representerar du däremot någon grupp måste du kunna motivera ditt beslut (för att behålla förtroendet i.e. finns inga oacceptabla yttre skäl som ex. muta el. dyl) dvs. "bara" fira viljan räcker inte.

Hur är det då med vår världsåskådning? Kan vi själva välja "helt fritt"? Kanske inte, valet påverkas i stor grad av vår uppväxt och den information vi får/väljer att ta till oss. Det blir ytterst ett återkopplat system som i de flesta fall tar utgångspunkt i vad våra föräldrar tror eller tvärt emot vad de tror (i t.ex. ungdomsrevolt). Men det är inte bara föräldrar som påverkar oss i vårt val. Vi tar själva in information från andra vuxna omkring oss, under skolgången, från kamrater, anhöriga och massmedia. Jag tror de flesta är till freds så länga som vi själva får bestämma oss utifrån våra inre övertygelser. Med andra ord: vi har ett "fritt val" i Spinozas bemärkelse. Tyvärr får inte Estelle det:  hon får i praktiken aldrig en chans att bestämma utifrån sina egna inre övertygelser.

Första bilderna från svt


söndag 26 februari 2012

Varför "Xenosidian"?

När jag startade denna blogg ville jag ge den ett unikt namn. Jag tycker att en av de vackraste orden i svenska språket är "xenolit". Gör man en google sökning på xenolit får man 214 000 träffar och på engelseka "xenolith"  cirka 860 000 träffar, dvs inte särskilt unikt.

I min barndom var jag under en period, som många andra små pojkar och flickor, hårt engagerad i att leta fina stenar. Den finaste som jag hittade visade sig, efter större utredning som även involverade föräldrar, vara en obsidian. I uppslagsverket beskrevs den som en "halvädelsten" dvs mäkta fin! Har genom åren burit med mig detta som ett stolt barndomsminne.

"Xenosidian" är en kombination av dessa två. Det skulle vara mycket intressant att höra vad ni läsare tycker om namnet? Herman Lindqvist tyckte Estelle lät som en bakelse.



lördag 25 februari 2012

Början på slutet?

Industriella revolutionen har vänt ut och in på vår tillvaro med omfattande sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar av vårt samhälle. För att hitta motstycke till omvälvning i mänskliga historien får man gå tillbaka till den neolitiska revolutionen eller "jordbruksrevolutionen" för 12 000 år sedan när vi gick från jägar- och samlarsamhället till ett samhälle med huvudsaklig försörjer genom jordbruk och djurhållning. Dessa två revolutioner kan, med lite god vilja, relateras till två ökningar av mänskliga populationens tillväxt. I moderna historieskrivningen har flera nya "revolutioner" identifierats, bl.a. en andra industriella revolutionen. Ibland känns det som den något ytliga offentliga debatten präglas av reklaminspirerade uppfinningar av nya revolutioner i stort sätt för varje ny produkt som kommer (internet-revolutionen, mobil-revolutionen, app-revolutionen, ipad-revolutionen...).

Är det så stor skillnad på hur världen "ser ut" idag och för 30-år sedan. Går jag ut på en promenad skulle jag ha svårt att se skillnaderna. Det mest uppenbara är kanske att bilarna har lite andra former, man ringer när man är på väg istället för hemifrån, modet har växlat... Det känns som de stora förändringarna, för Sveriges del, kom för drygt hundra år sedan (när vi industrialiserades). Likaledes sker idag den stora förändringen i länder som nu industrialiseras, Kina, Indien och i Afrika.

Vi har antagligen ännu inte sett slutet på industriella revolutionen, varken här eller i övriga världen. För att återanvända Churchills ord this is not the end, this is not even the beggining of the end, but it is, perhaps, the beginning of the end of the industiral revolution. Ett tänkbart scenario är illustrerat i första avsnitten av SVTs äkta människor. Jag tror, som jag argumenterat för tidigare, att vi står inför stora (revolutionerande) förändringar i och med bred introduktion av robotar. Kanske inte bara de spektakulära människoliknande utan även robotarelaterade hjälpmedel, mjukvarurobotar, drönare, snabba och rena specialrobotar (t.o.m. fotbollsrobotar).  Kan vi nu stå inför finalen på över tvåhundra år av industriell revolution? All mänsklig muskelkraft blir då till slut ersatt av maskiner. Vi har hittills haft svårt att se skogen för träden

P1 diskuterar idag tekniken med fokus på baksidan av medaljen. Den nya tekniken kan naturligtvis, på samma sätt som industrin under 1900-talet, användas för att "effektivisera" krigsföringen. Jag tror dock att Churchills ord fortfarande gäller Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning!

17/3-12: Robothjälp inom äldrevården SvD, SVT, SR
8/5-12: Självstyrda bil får nu köra på vägen: DN och SvD



 Obemannade krigsfarkoster se "Drönarna tar över"

fredag 24 februari 2012

Demokratisera Kina?

Kina blir i en rasande takt världens främsta supermakt. Ordet "supermakt" känns slitet. Det tillhör en svunnen tid då mindre stater (färre invånare, lägre industriproduktion, mindre armé mm) härskade, som 70-talets USA (nu på dekis) och det kollapsade Sovjetunionen. På samma sätt som ordet världsmakt en gång ersattes av supermakt så kanske vi behöver ett nytt ord?
Viktigare fråga: kan Kina demokratiseras? Den ljusskygga ledningen av kommunistpartiet som styr vill uppenbarligen inte demokratisera på västerländskt vis, tvärtom de verkar värna diktaturers intressen.

Kan vi tänka oss någon mekanism för Kinas demokratisering? Just nu känns det väldigt avlägset. Men inte lika avlägset som supermakten Kina kändes när jag i slutet på sjuttiotalet diskuterade med en skolkamrat. Han hävdade bestämt att Kina skulle bli nästa stor världssupermakt, då en väldigt udda syn. Kina betraktades av det stor flertalet som ett efterblivet U-land med kärnvapen och problem med överbefolkning (som de borde fokusera på och kanske också skulle kunna lösa med sin nya ettbarnspolitik). Hans enda argument var att "De är uppåt som fan". Nu, 34 år senare, känns det nästan lite surrealistiskt att han hade rätt. På samma sätt kanske vi en dag kommer se ett demokratiskt Kina. Hur skulle det gå till? En möjlighet till demokratisering kommer inifrån. Kinas kommunistiska parti kan gradvis ge nationella folkkongressen  ökade befogenheter och låte den utvecklas till ett parlament samtidigt som partiet expanderar och så småningom omfattar alla medborgare (man så att säga föds in i partiet på samma sätt som vi svenskar "föds in i Sverige"). I bästa av alla världar kanske denna utveckling skulle kunna ta fart till partiets hundraårsjubileum 2021? Både Kina och världen skulle kunna blir stabilare och tryggare.

En lika svår eller svårare fråga, och kanske också viktigare: kan de stora världsreligionerna sekulariseras? Eller egentligen, kan de dominerande monoteistiska religionerna ta ännu ett steg till ateism? Det tidigare steget, från polyteism till monoteism som verkar gått via monolatrin tog lång tid och involverade stora omställningar. Det finns inga skäl varför steget till ateismen skulle vara mindre dramatiskt (för dagens monoteister). Eller som Richard Dawkins uttrycker det:

"An atheist is just somebody who feels about Yahweh the way any decent Christian feels about Thor or Baal or the golden calf. We are all atheists about most of the gods that humanity has ever believed in. Some of us just go one god further."

I kristna delen av världen, och särskilt i Sverige, har vi haft en stark sekularisering i takt med att utbildning och levnadsstandard har ökat. Inom den Islamska världen är utvecklingen mer ambivalent och det är fortfarande oklart vartåt den arabiska våren kommer föra utvecklingen. Det finns även tendenser till fundamentalism och tillbakagång i västvärlden. Man frågar sig: kan de abrahamitiska religioner utvecklas mot ateism på samma sätt som Kina skulle kunna demokratiseras? Det vill säga: en utveckling inifrån som drivs av en begreppsmässig explosion. Ett mellansteg (som monolatrin) skulle kunna vara ett första panteistiskt steg där "gud" identifieras med universum (dess material och dess energi). I det andra steget bleknar och försvinner det gudomliga aspekten på universum -likt stjärnorna bleknar och försvinner från himlen en klar morgon (det gudomliga/metafysisken blir överflödigt). En långsam reträtt är en annan väg/mekanism, som kan skönjas i västvärlden. Tillslut hamnar reträtten i en vetenskaplig deism: gud skapade världen (= initierade Big Bang) men drog sig sedan tillbaka. Gud kan då göra en exit ur medvetandet till förmån för livet, världen och sanningen. Många s.k. kristna tycks redan vara där.

Kan man kalla en sådan tro för ateism eller är det en ateistisk religion (som föreslås i  artikeln "A Religion for Atheists" av Alain de Botton i Stanpoint). Frågan blir semantisk på samma sätt som om Kina, och  Indien, är på väg att bli världssupermakter.



torsdag 23 februari 2012

Ordning

Oss är en kronprinsessa född! Sverige går in i nationalyra. Saluter skjuts, prinsen hyllas och vi kan alla engagera oss i vad hon ska heta. Visst kan vi kosta på oss att fira: vi har en fungerande demokrati och rättsstat som kröns med en formell regent. Om inte annat kan vi fira att en kronprinsessa föds, för första gången i vår historia. Detta flickebarnet blir ju kronprinsessa från födsel (enligt den nu gällande successionsordningen). Vickan fick den rätten först vid två och ett halvt års ålder, dessförinnan hade yngre gossebarn företräde.

En dag som denna kan man fråga sig hur det ser ut i resten av världen? Mindre bra. Många nationer lider under diktaturer som inte bara begränsar personlig frihet och yttrandefriheten utan även låter ett fåtal sko sig till bekostnad av dålig utveckling för det stora flertalet, som diktaturen i Burma (Myanmar, en diktatur som verkar gå mot sitt slut). I Västerlandet har vi i stor utsträckning demokrati. Tyvärr haltar många demokratier betänkligt, men någon ordning ska det vara. Demokratin kanske inte alltid leder till bästa besluten eller är fullständigt rättvis men i det långa loppet har alla andra alternativ visat sig vara mycket mycket sämre.

Får man tänka (önska) fritt är det rimligt att utgå från demokrati och en maktdelningsprincip. Den världsliga makten kan delas i två ömsesidigt beroende poler: en nordpol (praktisk/utförande) med fyra "riktningar":
  • Politiken/demokratin: all makt utgår från folket. En parlamentaristisk demokratin som själv bestämmer om sin form: monarki, republik eller dylikt. Staten som innehåller alla viktiga gemensamma funktioner i välfärdsstaten, bland annat: skola, vård och omsorg. Tydliga regler om öppenhet och offentlighetsprincip.
  • Näringslivet i en väl kontrollerad marknadsekonomi där grundläggande marknadsreglerna  upprätthållas dvs i praktiken någon form av blandekonomi där även statens finanser och bankerna tvingas följa hårda regler (rätta mun efter matsäck)
  • Skyddsmakten: polis (inre ordning), skyddsstyrkor (yttre ordning), miljöpolis som skyddar vår miljö mot mänsklig verksamhet och hjälpstyrkor som skyddar oss mot miljökatastrofer av alla sorter (även mänskligt orsakade), upprätthåller den hållbara rättsstaten.
  • Fri media med grundlagskydd både mot censur och mot helt statskontrollerad media (som svensk TV på 70-talet) som har uttalad granskande funktion. Strikt lagstiftning mot begränsningar av konkurrens och mot monopol ställning (undvika italienska eller ryska situationen)
och en tänkande/granskande/utvecklande sydpol med de fyra inriktningarna:
  • Det rätta: den dömande och kontrollerande delen av rättsväsendet och riksrevision -granskar statens ekonomiska förehavanden och "samhällskontraktet" 
  • Det sanna: vetenskapen som utforskar, utvecklar och sprider kunskap -all forskning och all högre utbildning. Kunskap är en hörnsten i det moderna samhället och en förutsättning för uthållig välfärd
  • Det goda: värnar och granskar moralen samt utvecklar och organiserar gemensamma värderingar från en bärande förnuftig princip där regler förvaltade av både profana och religiösa traditioner kan tas tillvara och i ett samhälleligt sammanhang (på profant/human/ateistisk grund dvs utan att blanda in metafysik)
  • Det sköna: värnar, stöder och utvecklar alla aspekter av kulturen som vi behöver för att få ett rikt liv. Kultur i det bredare perspektivet dvs inkl traditioner, motion, sport och rekreation.
Man kan säkert plocka runt i denna struktur och förbättra eller ändra (t.ex. lägga polisen under rättsväsendet som vi har i Sverige idag). Tanken jag vill lyfta fram här är att inrätta statssanktionerad moralväktare/forum för att fylla det vakuum som uppstod när medborgarna blev sekulära och man skiljde kyrka från stat. Och att modernisera/omvandla försvarsmakten till att även skydda oss (och andra folk) mot natur- och miljökatastrofer samt erbjuda ett mycket mer rigoröst "försvar" av miljö och natur. Detta koncept skulle kunna fungera bra med genusneutral allmän skyddsplikt (istället för avskaffade manliga värnplikten). Det kan ge mer medvetna och ansvarstagande samhällsmedborgare.

onsdag 22 februari 2012

Islamsk guldålder

I konflikten mellan västvärlden och mellanösterns religiösa regimer som i Iran, islamsk terrorism som al qaida, västerländsk militär intervention som i diktaturer som Irak och nyligen Libyen och misären i Afghanistan och Syrien med mera, glömmer vi lätt bort historien. Faktum är att den muslimska världen haft en guldålder under vår medeltid. De förvaltade och förädlade kulturarvet från antiken.

I en kommentar till Åsa Moberg nyhetskrönika (tidigare kommenterad: vetenskap och politik) påtalar Faramarz Moazzami:
Under Islamiskla guldåren, i mer än 500 år, under medeltiden när det rådde mörkret i Europa, utvecklade vetenskapsmän, statsvetare, filosofer och poeter i Mellanöstern och Spanien många områden, Det som blev grunden för renässans i Europa. Giganter som Omar Khayam, Abn Sina, Kharazmi. Razi, Farabi, Biruni, Ghazali, Ferdosi, Hafez, många av persisk börd, utvecklade filosofi, matematik, biologi, kemi, astronomi, medicin och litteraturen. Nu finns också sådana i mellanöstern, i väntan på USAs uttåg (10:28, 11 februari 2012).

För egen del har jag alltid varit fascinerad av matematiken och den tidiga utvecklingen av algebran av persern al-Khowarizmi. Själva ordet algebra kommer från arabiska الجبر,"al-djebr", vilket betyder "återförening" eller "koppling".

Lyfter man blicken och ser man att stor del av de krishärdar som idag drabbats av problem, fattigdom, fundamentalism mm tidigare har varit framgångsrika försvarare av frihet, kultur och vetenskap. Det finns gott om exempel även utanför mellanöstern: Grekland, Etiopien, Kambodja m. fl. Vem vet, tilltar finanskrisen och moraliska förfallet i Sverige så kanske vi själva tvingas argumentera för att vi visst haft en guldålder?

Tänk vad alla de begåvade människor, som lever i delar av världen där de inte kan utvecklas eller få en chans att bidra till utvecklingen, skulle kunna bidra med om vi hade ett världssamhälle som istället för konflikter, diktaturer och fundamentalism (av olika slag) präglades av fred, upplysning och samarbete! En gemensam världsåskådning som satte dessa ideal högt över konflikter och olikheter skulle kunna frigöra en kreativitet och utveckling vi hittills bara drömt om.

10/4-12 Ny bok: "Den arabiska vetenskapens uppgång och fallbokrecension i SvD

Imagine there's no heaven
It's easy if you try
No hell below us
Above us only sky
Imagine all the people living for today


Imagine there's no countries
It isn't hard to do
Nothing to kill or die for
And no religion too
Imagine all the people living life in peace



måndag 20 februari 2012

Odlat kött

Mänskliga rasen dominerar jorden på ett sätt som aldrig tidigare skådats. Detta leder naturligtvis till en hård miljöbelastning. En av de problem som länge oroat debattörer, forskare och allmänhet är den stora belastning från kött konsumtionen. Lägg till den moraliska debatt som förs om oetisk djurhållning och djurplågeri.

I dagarna har det kommit nya rön: forskare från Maastricht har lyckats odla små bitar av muskelceller från kor. Tanken är att man till hösten ska lyckats odla så mycket kött att det kan bli en hamburgare: laboratorieburgaren. Idén som inte är ny kallas också In vitro meat.
Denna teknik känns mer moraliskt acceptabel än tidigare inlägg i debatten: som i tidningen wired  där André Ford nyligen förslog "huvudlösa" kycklingar, i syfte att väcka debatt. Hans idé gick ut på att öka produktionen av kött (höns) utan att plåga djuren genom att operera bort cerebrala cortex och koppla in näringstillförsel. Motsvarande tankegångar har tidigare (för sex år sedan), tillsammans med kritik mot köttindustrin, presenteras i välgjorda "The Meatrix". Båda tycks ha ärvt tankegods från Douglas Adams epokgörande åttiotals-roman The Hitchhiker's Guide to the Galaxy där han introducerar ett djur som avlats så att dess högsta önskan är att serveras. Tanke-experimentet utmanar våra koncept om moral. Spontant känns det dock moraliskt motsägelsefullt att avla fram djur vars högsta önskan är att avlida (offra sig för andra) -nästan som en arrangerad självmords-protest .

Kanske har vi kommit ett steg närmare den lösning som presenteras i den gamla SF-filmen Soylent Green: en dystopi där stor del av befolkningen överlever genom att äta en näringsberikade gröna kakor som sägs vara baserade på plankton från havet (men visar sig vara baserat på något annat...)? Det finns redan ett stort intresse att odla alger i saltvatten för att hitta en hållbar ersättning till fossila bränslen som inte konkurrerar med matproduktion (land eller sötvatten). Kanske kan denna teknik i förlängningen även hjälpa till med livsmedelsförsörjningen? Annan intressant forskning inom detta område går ut ta fram rovfiskar som istället kan leva på vegetariskt foder "laxar blir vegetarianer".

Även bland aktivister går åsikterna om odlade köttet isär: Djurens Rätt är som organisation tveksam. Det lär dröja, även om första labburgaren kommer till hösten, innan vi har "in vitro meat" på våra bord, om någonsin. Det är fullt möjligt att miljövänligare och resurssnålare metoder baserat på genteknik, alg-odlingar, växtförädling eller dylikt istället ger en mer hållbar lösning. Och även om forskarna är framgånsrika lär debatten om huruvida det är rätt att äta kött eller inte gå vidare. En stor del av försörjningen och en del andra problem skulle kanske kunna lösas med ändrade attityder?

Diskussionen fortsätter idag (söndag 26 feb) i DN med en artikel "Konstgjort kött ska rädda världen"  där i ena andetaget 'odlat kött' kan "tillverka köttet mer effektivt än korna gör".  I andra andetaget konstateras att "idén om odlat kött kan vara överspelad": världsledande amerikanske biokemisten Patrick Brown "hävdar att han redan har tagit fram växtbaserade produkter som kan ersätta både kött och ost".




fredag 17 februari 2012

Rymdbot

Gårdagens DN berättar om "Närkontakt mellan robonaut och människa" som på svenska, i kölvattnet av äkta människor, kanske skulle heta "Rymdbot" eller "Rybot". Notisen är en översättning av onsdagens artikel i The guardian men det är ändå kul att nyheter att detta slag får vara med i Svensk media. "Programmerarna installerade en mjukvara i roboten, som liknar en människa från midjan och uppåt, att räcka ut högerhanden och hälsa. Daniel Burbank tog handen och skakade den upp och ned"

Står vi verkligen inför en omvälvande förändring av samhället driven av en relativt snabb utveckling och spridning av humanoida robotar 'hubotar' som karakteriseras av att de kan utföra sysslor som tidigare bara människor klarat av? En omvälvning som kanske är större än utvecklingen av internet, mobiltelefon och nu mobilt-internet. I vetandets värld rapporteras: "robotforskare världen över menar att vi står inför den sociala robotens revolution och att de nya robotarna, under de närmsta årtiondena kommer förändra vårt samhälle på liknande sätt som datorerna gjorde under 1900-talet". Den potentiell revolution ligger i tillämpningsområdet för 'hubotar' som förefaller nästan obegränsat, från hjälp inom vården och industriarbetare till nöjes-, sällskaps- och sexrobotar (vi börjar närmar oss 1987 filmen Cherry 2000). Den industriella revolutionen som karakteriseras av att mänsklig verksamhet tack vare ångmaskinen inte längre begränsas av muskelkraft (från människor och djur) kan nu fullföljas i och med att begränsningar i mänsklig arbetsförmåga undanröjs.

I detta scenario så var kanske handslaget i rymden mellan människa och robot lika historiskt som handslaget mellan USA's Apollo astronaut och Sovjets Sojuz i july 1975 (som nästan alla nu glömt...). Förhoppningsvis innebär den förestående revolutionen något positivt för människan, till skillnad från skräckversioner som i Terminator och BSG m.fl.
I den framgångsrika TV-produktionen äkta människor vrids och vänds på klassiska frågeställningar ur ett svenskt perspektiv. Gamla fördomar blir som nya. Läsarna har i SvD hittills gett snittbetyg 5.2/6 vilket får betecknas som en rungande framgång.
I verkligheten borgar teknikens långsamma utveckling för att det kommer finnas gott om tid att anpassa moral, samhälle, normer och värderingar. För egen del ser jag fram emot en robot som kan städa, tvätta, diska och laga vardagsmat. Men jag tror inte det kommer dyka upp något prisvärt/användbart förrens en bit in på 20-talet. Och då kommer de första hushållsrobotarna vara oförskämt dyra (samma resa som datorer, mobiltelefoner, platt TV mm), gissningsvis jämförbart med en lyxbil.


Det historiska handslaget på YouTube

Lite fler länkar och filmsnuttar på Robotnyheterna

torsdag 16 februari 2012

Hjärnspöken

Ett kul inlägg i debatten om vidskepelse kommer från Niklas Wahllöf. I dagens DN krönika hävdar han att det kommer bli debatt, föranlett av SvDs sifo-undersökning som visar att var femte svensk tror på spöken (dessutom har spöktron ökat sedan 1998, från 17% till 21%). Appropå Sjuans "Det okända" där "Mediet Camilla jagar gestalter i Småland" utbrister Niklas "urtrist att se en oändlig rad människor i identiska hem berätta identiska historier". Han oroar sig inte så mkt. för medioker TV-underhållning utan tycks vara mer oroad över låg kvalité på debatten i bl.a. TV 4:s ”Kvällsöppet”.

I SvD nämns olika anledningar till varför spöktron (tron på andar) har ökat. Siffran 17% kommer från kyrkoherde Sven-Eric Morhed doktorsavhandling år 2000 "Att förklara det oförklarliga". Han tror idag att "uppmärksamheten kring tv-serier och filmer om vampyrer och annat hjälper till att skapa en kultur där det är accepterat att tro på detta". Har själv argumenterat med en person som var fullt och fast övertygad om att människan blev 21 g lättare i dödsögonblicket vilket han hade fått från en biofilm.  Ett bra exempel på hur underhållning blandas ihop mer verklighetsuppfattning. Vanföreställning går ut på att själen väger 21 g och lämnar kroppen i dödsögonblicket (gammal skröna från läkaren Duncan MacDougall, 1907). Det motsatta är vanligare: knasig tro blandas med flit ihop med verkligheten i underhållningssyfte, som N. Cage i Ghost Rider. En annan anledning till ökad spöktro skulle vara att "deltagande i olika kristna ritualer som gudstjänst och konfirmation minskar och det skapar ett tomrum som öppnar för de här föreställningarna" enligt Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap vid Högskolan Dalarna. Inte heller orimligt: sekulariseringen lämnar ett vakuum som öppnar för vidskepelse.

Jag är inte särskilt förvånad över siffran 21%: vidskepelse är idag mycket vanligt. Till exempel tror majoriteten av en stor befolkningsgrupp, barn under 5 år och även en och en annan vuxen, på tomten. Många vuxna tror på en gamla babylonisk religiösa föreställningar med starka moment av ödestro: astrologi. Blev själv på apoteket antastad av en troende missionerande astrolog som ville veta vilket stjärntecken mitt barn var fött i och hon blev mkt. irriterad när jag bedyrade att det var fött i "snöstormens-stjärntecken". Ombord på flera av SAS flygplan, bl.a. Boeing 737-800, saknas rad 13 (triskaidekafobi)! Men framförallt, fortfarande tror de flesta vuxna i världen på metafysiska religiösa föreställningar som strider mot erfarenhet och förnuft.

Det kanske inte är så konstigt att spöktron ökar i takt med att de traditionella religionerna tappar sitt grepp:  tron på själen och dyrkandet av de dödas själar kan förklara religionernas ursprung (den ursprungliga polyteismen), som tidigare nämnts. Då skulle andetrons ökande populäritet kunna tolkas som ett försök till omstart av andlighet. Vi kanske skulle behöva en missionerande Buffy som kan rensa bland vidskepelsen och slakta alla monster, spöken och vampyrer. Vem vet, Petras tro, helt fri från vidskepelsekan, kan vara klippan som en modern fördomsfri ateistisk världsbild ska byggas på. Det svåra blir att på den klippan anlägga en grönskande trädgård och samtidigt skydda den, så att den inte bara förblir en kal klippa, i ett hav av vidskepelse, som ständigt spolas över.



onsdag 15 februari 2012

Sekulära Högtider

Vi närmar oss fettisdagen, semlans egen högtidsdag som i år infaller 21 februari. I min värld en mycket ateistisk högtid, eller som min morfar uttryckte "Det är viktigt att lära sig den svåra konsten av försakelse, men även att då och då ta sig en bakelse". Semlan är inte bara en trevlig god återkommande tradition utan även en påminnelse om att det en gång i tiden, så sent som tidigt 1900-tal i detta land, var många som så här års påtvingades en ofrivillig fasta i from av svält. Extra viktigt då att njuta när vi kan.
  Senare not: Idag på självaste fettisdagen njuder DN på bildspel om "den perfekta semlan"

För att ge svar till kristna element som tror att "högtider utan kristet innehåll är urvattnade och meningslösa". De tycks ha glömt bort att de flesta s.k. "kristna högtiderna" har ett icke kristet ursprung. De är, har alltid varit och kommer att förbli kulturtraditioner av och för oss människor.
Våra svenska ateistiska högtider domineras av den hedniska Julen och Midsommar.
  • Julen: i vår del av världen är traditionen mycket gammal och går tillbaka på julblot som fortfarande är levande tradtion med skinka och julbord i centrum. Kalle Anka och Karl-Bertil Jonssons julafton hör också till. Traditionen att ge varandra presenter är också väl värd att vårda så länge det inte spårar ur i ett kommersielltjippo! Vill man så kan man även som uppvärmning observera adventsfikat (då man bjuder nära och kära på glögg och fikabröd) och för de yngre: julkalendern.
  • Midsommar: en av våra viktigaste traditioner som går tillbaka till förkristen. Det hedniskt midsommarfirande som är mycket gammalt (bronsålder) och kan ha sina rötter i soldyrkan. Fruktbarhets firande torde varit viktig del sedan dess. En bra midsommarfest avnjuts i vänners sällskap, gärna naturskönt, god mat och ett tjock sånghäfte med många nubbevisor.
Finns dock flera ateistiska helgdagar:
  • Påsk: godiset, fisken och äggens högtid. Kombineras gärna med resa söder över för att möta tidiga våren. Sol och varmt väder är aldrig fel på påsk. Alternativt spenderas hela helgen i fjällen för att ta farväl av vintern och njuta in i det sista. Även påsken har inslag av hedniska traditioner: kaniner och kycklingar har inget med Jesus att göra. Även det engelska namnet "Easter" som kommer från den hedniska guden Ēostre.
  • Nyår: Den stora festarhögtiden. Välklätt och med ambitiös meny som avslutas med champagne och fyrverkeri. Avgivande av ambitiösa nyårslöften som gärna har med hälsa och kondition att göra. En summering av året som gått och en blick framåt skadar inte heller. 
  • Valborg/Första maj: Sommaren välkomnas med stor varm brasa. Pompös sång och allmänt bejakande av naturen skadar inte heller. Beroende på politisk inställning kan man unna sig en sovmorgon efter firandet eller ge sig ut på gator och torg för att i sann demokratisk anda demonstrera för det man anser viktigt.
  • Halloween: Ny högtid med plats för tokig fest och maskeradklädsel. Hög musik, disco och dans. Ingen riktig halloweenfest utan Michael Jacksons Thriller gärna med strålkastare ute i trädgården. Släpp fram allt vad vidskepelse, spöken och monster heter. Bygger på gammal keltisk tradition (alla helgondsdag)
  • Kräftpremiär: en kär tradition. Knasiga hattar, lyktor och häftet med snapsvisor kommer fram igen. Bejaka den mörka, fuktiga och varma augustinatten och dess mystik. 
  • Lucia: Lys upp mörkret med gamla traditionella visor och en vacker kvinna i centrum. Det gör ingenting alls om visorna innehåller religiösa texter -det hör till pss som spöken och monster hör till halloween.
  • Kristiflygare: En helg som sticker ut lite då den inte har någon given profan tradition. Själv tycket jag den passar utmärkt för 'luftsporter' som drakflygning, segling, segelflyg, balongflyg, skärmflygning, fallskärmshoppning, flyguppvisningar, frisbeegolf, bumerang, beachvolleyboll, fågelskådning men mera 
  • Nationaldagen: vi borde vara lite mer glada och tacksamma över att vi lever i ett fritt och demokratiskt land med hög levnadsstandard och välfärd. Också bra tillfälle att officiellt välkomna nya medborgare.

tisdag 14 februari 2012

Tintin i Kongo

Det öppet rasistiska serietidnings-albumet "Tintin i Kongo" kommer inte förbjudas i Belgien. En domstol har avslagit ansökan med motiveringen att "skaparen Georges Remi (Herge) endast speglade dåtidens framställningssätt och inte hade någon rasistisk avsikt". Albumet har länge varit föremål för diskussion. Hergé lär själv ha sagt att han inte var nöjd med det. Första utgåvan kom 1930 och det återutgavs 1946.

Huruvida albumet ska förbjudas eller inte lär fortsatt diskuteras. Jag tror de flesta svenska hade varit för ett förbud om det istället rört sig om "Tintin i Sverige" och svenskarna framställts som dumma, lata och komiskt sävliga (el.dyl.). Det intressanta är domstolens motivering: albumet "endast speglar dåtidens framställningssätt" och att avsikt saknats. En variant i tidsrummet av idiomatiska uttrycket "Ta seden dit man kommer" (jmf. Eng. "when in Rome, do as the Romans do"). I kombination med den relativt korta tidshorisonten -många av oss har läst albumet i vår barndom på 60- eller 70-talet.

Köper vi argumentet "acceptera seden från tidsepoken" kan vi se dokumentet som en historisk handling. Dokumentet, med alla sina brister, pekar på hur illa det var ställt med moralen på den tiden det kom till. Dokumentet tydliggör också vilken utveckling som har skett sedan det nedtecknades. Försöker man tillämpa detta argument i lite större tidsperspektiv kan det faktiskt förklara/ursäkta en del av konstigheterna hos de stora världsreligionerna, eller som de också kallas bronsåldersreligionerna. De utvecklades under tidevarv då kunskapen var starkt begränsad och fördomar låg på en helt annan nivå. De utvecklades av framstående och intelligenta personer som sökta förbättra världen på sin tid. På samma sätt som man idag kan låta barn läsa "Tintin i Kongo" förutsatt att man tar en ordentlig diskussion om moral och fördomar. Albumet ger då istället en möjlighet för barnet att förstå vad fördomar är och att de förekommit i alla tider. På samma sätt skulle en ateist kunna behålla de positiva kulturtraditioner som idag är förenade med religioner (t.ex. vacker körsång i kyrkan, delar av moralen mm) men samtidigt vara medveten om de stora bristerna (intolerans mot homosexuella, knasiga läror om jordens-skapelse, villfarelser om sjukdomar mm).




måndag 13 februari 2012

I Dagdrömmarnas Trädgård

Drömmar och deras tolkning har alltid fascinerat människan. Drömmar har florerat som utgångspunkt för metafysiska profetior både inom religioner och mer allmänt i folklig vidskepelse. Exempelvis har bibeln berättelser om hur Gud, både på det gamla och det nya testamentets tid, i exceptionella fall kunde uppenbara sig för människor i drömmar. Även inom islam är drömmar ett sätt för Allah att kommunicera, utvöver de drömmar de ärvt av kristendom och judendomen.

I modern tid har mycket möda och kraft ägnats åt att försöka förstå drömmens funktion. En plausibel teori som lagts fram på senare tid är att drömmen skulle vara en sorts simulering som tillåter vår hjärna att provköra olika hotfulla situationer så att vi kan reagera blixtsnabbt för att avvärja hot och därmed öka överlevnadschanser. Teorin påminner lite om hur modern ingenjörskonst bedrivs: vi utvecklar dataprogram för att simulera olika farliga scenarier (som krock-simulatorer). Den teorin begränsar sig dock till drömmar med konkreta hot och hotsituationer.

Den moderna psykoanalysens drömtolkning går tillbaka till Sigmund Freud som i Drömtydning  argumenterade för att drömmar går att tolka och förstå och framför allt att drömmar är en väg till att förstå vårt undermedvetna. Neurobiologen och psykoanalytikern Marks Solms föreslog 2005 att drömmars funktion är att "skydda sömn. De kan erbjuda en ersatt värld för att hålla hjärnan tillfälligt ockuperade i sin orubbliga strävan för aktivitet". Drömmar gör för hjärnan vad lördagsmorgonens Bolibompa göra för familjen: underhåller barnen så att de seriösa spelare i hushållet får återhämtningstid.

Mark Solms besökte nyligen Stockholm och talade om sina teorier. En tanke som slår en, när man läser Solms, är att mänsklig religiositet i samma ordalag kan beskrivas som en frukt av kollektivt dagdrömmande hjärnor. Solms förklarar "När vi är vakna arbetar hjärnans frontallober med att planera tillvaron och att bedöma alla de sinnesintryck som strömmar emot oss, det handlar om vår omdömesförmåga. Det pågår ett sofistikerat spel mellan vad vi vill och vad tillvaron faktiskt erbjuder för möjligheter, där hjärnan 'vaktar' eller kontrollerar våra tankar och vårt agerande". Lätt omskrivning, med Solms ord, ger: under dagdrömmandet kopplas ”utforskningssystemet” bort. Utan dagdrömmarna skulle vi hela tiden sträva efter att ge oss ut på jakt för att tillfredsställa våra grundläggande behov, vår längtan och våra önskningar. För vissa människor är dagdrömmar mycket viktiga. Och det finns goda skäl att tro att dagdrömmar berör frågor som är viktiga för oss på ett sätt som vår vardag inte gör. I dagdrömmarna gör och tänker vi saker som vore helt otänkbara under vårt vanliga liv. Resultatet blir ett flöde av fantasifulla bilder och tankar. Jag tror att en ökad förståelse av dagdrömmarna kan bidra med viktig kunskap om religionernas ursprung och utveckling. 

I en annan artikel i dagens DN beskriver Thorbjörn Åkerstedt sömnens funktion. Även den beskrivningen blir klockren om den tillämpas på dagdrömmande och religion:
När vi dagdrömmer producerar hjärnan ett händelseförlopp med bilder. Men det sker utan förnuftig kontroll eftersom de delar i hjärnan där det logiska och kritiska tänkandet sitter inte används. Vi ifrågasätter alltså inte de absurda bilder som kan dyka upp.

Eller som karaktären Morpheus uttryckte i sig science fiction filmen Matrix: "It is the world that has been pulled over your eyes to blind you from the truth."  



fredag 10 februari 2012

Vetenskap vs Politik

Kulturdebattören Åsa Moberg diskuterar i dagens DN relation mellan vetenskap och politik. Hon reagerar på den egyptiske nobelpristagaren Ahmed Zewails "Soft power of Science" och ifrågasätter drömmen om kunskap som maktfaktor. Uppfattar jag Åsa rätt så har hon missuppfattat Zewails idé. Läser man vad Zewail själv skriver framgår det att han med "Soft power of science" avser något i stil med "fördelar med upplysning".
Zewails förordar att USA:
  • 1. Ska ha politik för att stödja vetenskap i muslimska länder. 
  • 2. Fokusera på att förbättra utbildningen och främja den vetenskapliga och tekniska infrastruktur som kommer att medföra verkliga ekonomiska vinster och sociala och politiska framsteg.
  • 3. Dessa ansträngningar ska komplettera, inte ersätta, USA:s ansträngningar att främja mänskliga rättigheter och demokratisk samhällsstyrning i den muslimska världen.
Han anmodar USA att stötta vetenskap och utbildning vilket låter som en rimlig strategi. Likväl håller jag med Åsa i hennes argumentation mot att "slå ihop" eller "bygga bro" mellan politik och vetenskap. Ta till exempel populära och framgångsrika hockeyspelaren Mats Sundins berömmvärda bidrag till medicinsk forskning. Det och andra bidrag skulle kanske inte vara möjliga om forskningen var en del av politiken. I praktiken skulle en politisering riskera minska forskningsanslagen men framför allt skulle kvaliteten gå förlorad. Forskningen skulle bli ett slagträ i den politiska debatten och därmed förlora sin trovärdighet (existensberättigande).

I Sverige är debatten till största delen historisk men även i modern tid har klåfingriga politiker försökt "ställa forskningen under politiskt kontroll" (i sken av att det skulle vara en "demokratisk reform"). Riskerna är uppenbara: man ger "sig möjligheter att direkt belöna forskare som ligger regeringspartiets intressen nära och som bedriver forskning som man kan utnyttja politiskt". Demokratin försvagas om politiker får möjlighet att påverka sanningen. Det finns gott om exempel på hur illa det kan gå när politiker försöker lägga sig i vetenskapen och ändra: anpassa verkligheten till sin egen bristande karta. Historiskt har vi i Europa, från renässansen och framåt, haft många konflikterna mellan de dogmatiska läror som försvarades av kyrkan och den vetenskapliga emperin, t.ex. den geocentriska världsbilden vs. den heliocentriska. Ännu idag fortlever konflikter av denna typ i USA där politiker, så sent som under George W Bush tid, ändrade och förfalskade forskningsrapporter. Fortfarande pågår en konflikt med religiösa kreationister om biologiundervisningen i skolan.

Politisering av vetenskapen är i förlängningen ett hot jämförbart med politisk kontroll över massmedia: förödande i skendemokratier som t.ex. Ryssland och haltande demokratier som t.ex. Italien under Berlusconi. Nej, forskningen och vetenskapen bör vara skild från den politiska makten på samma sätt som Montesquieus maktdelningsprincip skiljer: verkställande makt, lagstiftande makt, och dömande makt. I själva verket utgör kunskapen och dess utvidgning en viktig hörnsten för det moderna samhällets utveckling. På samma sätt kan vi inte heller ha en vetenskaplig politik (då riskerar vi att hamna i Marx vetenskapliga socialismen el. dyl.). Hög allmän kunskapsnivå utgör en förutsättning för det moderna demokratiska samhället och därmed är den fria forskningen/vetenskapen också en förutsättning för demokratisk politisk utveckling. Samtidigt finansieras den fria forskningen till stor del med statliga medel varför vetenskapen i längden byggs av ett demokratiskt samhälle med fungerande politik.


torsdag 9 februari 2012

Blåvit Melankoli

Dagens DN innehåller en mycket välskriven artikel av Johan Åkesson rubricerad "Djupdyk i den norrländska ­melankolin". Han och Eva Tedesjö har besökt "föreningen Mörkrets och kylans glada vänner" utanför Skellefteå och väver samman vinterbadande med en diskussion om melankoli. Definition av melankoli på Wikipedia ger en negativ bild "en form av djup depression och ingår i gruppen psykiska sjukdomar som berör stämningsläget". Johans artikeln handlar inte om den sjukliga formen utan snarare om något som är relaterat till det svenska, eller norrländska, svårmodet och till naturens stillhet. Den sortens melankoli som avspeglas i svensk musik, som när Rebecka Törnkvist, mellan två låtar på konsert i slutet på nittiotalet, frågar "vill ni dela lite mer melankoli med mig?".

I artikeln nämns att "Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet, år 2009 skrev boken 'Melankoliska rum' där hon söker svar på vad melankoli är". I boken skiljer hon på  självmordssvart, depressionsgrå, tomhetsvit eller stämningsblå melankoli. Den senare blåa är också förknippad med en sorts stillhet ofta i närheten till stilla och storslagen natur. Den karakteriseras av ett inre lugn väsensskilt från den stress och intensitet vi ofta känner i den moderna tillvaron. Man frågar sig med Rebeckas språk: kan den blå melankolin vara en Good Thing?

National encyklopedin omnämner "till de utmärkande dragen hör att nedstämdheten upplevs annorlunda än sorgen efter en kär anhörigs bortgång (distinkt kvalitet). När något positivt inträffar skingras inte dysterheten ens för en kort stund (brist på reaktivitet)". Visst, en blå melankoli representerar kvalitet och innehåller brist på reaktiviet, men kanske inte för att förmåga eller kraft saknas, utan kanske för att den är överflödig. På så sätt skulle den blå melankolin utrycka ett tillstånd av inre frid och harmoni med naturen, vilket också skymtar fram i de glada mörkrets vänners vinterbadande. Ett tillstånd som påminner om det man söker i meditationstekniker, som till exempel transcendental meditation med indiskt religiöst ursprung där man söker kontakt med sin inre stillhet och harmoni som ibland kallas "transcendentalt medvetande", liknar Johannissons "tomhetsvit". Idag utvecklas tekniker, främst Mindfulness, för att fånga upp de dokumenterat positiva effekterna, en sorts avprogrammerad "ateistisk meditation".

Det är svårt att sätta fingret på vad denna inre stillhet är. Jag tror vi alla har en känsla för den -en sorts harmoni och lugn i samklang med den omedelbara omgivningen. Tror mig ha känt den många gånger på olika sätt. Inte bara i meditation och avslappning utan även när jag simmat i augustivarmt vatten mellan ytterskärgårds-klippor en helt stilla kväll i solnedgången.



onsdag 8 februari 2012

Ateistens 10 budord


De tio budorden är visserligen av religiöst ursprung men skulle lika gärna kunna betraktas som levnadsregler som sammanfattar många generationers erfarenhet och visdomsord på bronsålderstid. I kristen tappning andas de (naturligtvis) ålderdomlig världsuppfattning men de kan rätt enkelt skrivas om på modern ateistiskt form. Många har tidigare gjort egna varianter på de tio budorden (bla Christopher Hitchens, George Carlin, FatAtheistsPenn Jillette, Backyard ScepticsPär Dahlström).

Det är lite fascinerande att människans livsvillkoren inte har förändrats så mycket trots att materiell välfärd och samhälle har utvecklats dramatiskt sedan bronsåldern. Därför blir dagens blogversion av budorden bara en lätt modernisering:

1. Du skall inga gudar hava.
2. Förmedla kunskap istället för svordomar: det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.
3. Unna dig vila och stunder för reflektion när du är ledig, tid är inte alltid pengar.
4. Var hygglig mot dina föräldrar och respektera dina barn (så att de kan va hyggliga mot dig).
5. Du skall inte dräpa eller verka för dödsstraff.
6. Var trogen mot din partner så länge ni håller ihop men lev inte i en falsk relation.
7. Stjäl inte.
8. Ljug inte.
9. Tillskansa dig inte medel som du inte förtjänar (bidrag, skattefusk, arv, bonusar, mutor, utpressning mm)
10. Undvik avund och var inte avundsjuk.


tisdag 7 februari 2012

Moral princip

Ibland frågar man sig hur det är ställt mer moralen i olika delar av världen "Simpsondockor bannlyses i Iran" eller på amerikanska Super bowl.
Som diskuterat tidigare: en världsåskådning/trosuppfattning måste inkludera en moral. Annars riskerar den att bli livsfarlig i händerna på makthavare som gör som de vill "ändamålen helgar medlen" (nu aktuella Assad i Syrien men historien är full med exempel på både religiösa och mer sekulära diktatorer). Moralen talar om vad som är rätt och fel och utgör därmed en grund för hur vi ska styra våra handlingar. Dess funktion i ett samhälle där många människor ska samsas är att skydda oss mot varandra och i viss mån mot oss själva över tiden (som i uthålligt).

Moralen ska helst baseras på någon grundläggande princip som sedan kan tillämpas för att härleda andra moraliska principer men även som ett stöd att gå tillbaka till i kniviga situationer. Annars tenderar det att bli en lista med regler som kan vara motstridiga eller svåra att komma ihåg, som de tio budorden eller de sju dödssynderna.

Till de principer som har haft överlevnadskraft hör  "den gyllene regeln" som har lite olika formulering i olika läror, t.ex.: "Gör intet mot andra vad du inte vill att de skall göra mot dig" (i konfucianismen) och "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem" (kristendom) och "Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv" (islam). Snarlik formulering men lite friare finner man inom Wicca (nyhednisk tro) "Gör vad du vill så länge du inte skadar andra". En ännu försiktigare princip i samma anda kan extrapoleras från anslag i Gotlandsfärjans salong "Tänk på att du är en del av någon annans upplevelse"

I modern filosofi formulerades och identifierades "Det kategoriska imperativet" av filosofen Immanuel Kant: "Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag". I dagligt tal kräver ibland både personer och grupper "respekt" vars moraliska form kallas "observantia" och innebär att objektet för ens respekt genom sin blotta existens ställer rättmätiga krav på hur man behandlar det.

Inom modern moralfilosofi märks Utilitarism som går ut på att maximera den sammanlagda mängden av det goda. Den vanligaste formen av utilitarism (handlingsutilitarism) menar att vi ska handla så att konsekvenserna blir så goda som möjligt för alla individer i frågan. Den mindre vanliga regelutilitarismen menar att vi ska handla så att om handlingen skulle upphöjas till regel skulle den ge de bästa konsekvenserna. Vanligaste kritiken är att rättvisa måste gå före lycka och välfärd annars kan minoritetsförtyck bli moraliskt acceptabelt. Problem med att värdesätta sanningen har även diskuterats av bl.a. Daniel Fincke. Han ställer utilitarismen mot perfektionism. Lite populärt kan man säga att perfektionisten strävar mot perfektion dvs nå det goda (må bra) genom att försöka utvecklas i riktning mot fulländning tillämpat på personligt, kulturellt eller samhälligt plan. Det senare förefaller  rimligt om man varken tror att människan som varelse eller vårt samhälle är färdigutvecklat.

måndag 6 februari 2012

Trygghet

I dagens DN tar barnpsykologen och fyrbarnsmor Malin Bergström upp ungdomars behov av trygghet och vikten av att vuxna kan ge dem det. Hon betonar att "tonåringen inte är färdigutvecklad" vidare "även neurologiskt utvecklas hjärnan under tonåren. Den här utvecklingen i hjärnan pågår ända till åren efter tjugo, visare senare forskning. Främst är det området i pannloben, prefontala cortex, som tar tid på sig. Där finns förmågan till överblick, till att strukturera och bedöma risker". Hon konstaterar att "vi har en uppfostringsstil som är antiauktoritär i dag" vilket hon tycker är härligt men att "vi lämnar dem lite för mycket åt sig själva". Hon fortsätter med att efterlysa "tryggheten för våra unga, vi ska skydda dem, och det krävs att vi tränger oss på, bryr oss och bestämmer mer. Och tonåringar skulle må bra av att vila i att de är växande människor".

Malin fäster stor vikt vid kompisrelationen "försvinner det nätverket kan många unga uppleva att deras identitet kraschar, de har ett behov av att kunna spegla sig i andra och få bekräftelse. Många unga lever i laglöst land. De har en idé om att de ska lösa allting själva eller inom vänkretsen. Det är som om de underkänner det stöd som finns i vuxenvärlden och i samhällets institutioner". Hon noterar att de som är engagerade i någon förening på fritiden (idrott, kultur eller politik) har det lite enklare. Och "hittar man inte något sådant kan det vara lättare att fastna i de existentiella frågorna".

Tonåringar som precis är på väg att bli vuxna är naturligtvis mycket känsligare och mer utsatta än de som redan "funnit sig tillrätta". Historiskt har behovet av trygghet varit mycket mer påtagligt än vad det är idag. Människan utvecklades delvis som bytesdjur. Påtagliga hot mot den egna hälsan har varit överskuggande i historien (fram till moderna tider i rika delen av världen): sjukdomar, krig, svält, rättsövergrepp mm. Religion har i viss mån erbjudit trygghet, ibland skenbar ibland faktisk. Otryggheten är för ungdomar och deras föräldrar ofta  mer påtaglig. Särskilt i tider som dessa när ungdomsarbetslösheten stiger och hot från kriminella gäng och drogbruk ökar. Jag tror dock vi alla har behov av trygghet. Den sortens trygghet som kan ges av en stor organisation som spänner över många nationer, en lära som svarar på de yttersta frågorna, en tillhörighet till en värdegemenskap som ger stöd i moraliska funderingar. Kort och gott: i otrygga tider är det inte lika enkelt att vara "sin egen ateist". Det påminner lite om historien om de tre små grisarna -det gäller att vara flitig och bygga ett robust hus som kan ge trygghet i svåra tider.



söndag 5 februari 2012

Avsaknad av värme

Rekord kylan håller Sverige och Europa i ett järngrepp med jobbiga konsekvenser, inställda tåg, flyg och svår halka i trafiken. Folks skriver på FB att de "hatar SJ" mm.

Det är fascinerande att tänka att kylan, som känns så påtaglig, bara är avsaknad av värme. Vi har en absolut temperaturskala med en absolut nollpunkt 0 K eller -273.15° C. Dit har vi tack och lov en hel del kvar. Stora delar av universum är mycket mycket kallare än den relativa "värme" vi upplever en kall vinterdag. Fast det är klart, man kan alltid, med Protagoras i ryggen, argumentera för att temperatur är relativ oss själva och därför finns en konkret kyla. Och visst, hela vår begreppsapparat är bara en modell för hur världen fungerar. En modell vi använder oss av för att kunna förstå och växelverka med världen. I det sammanhanget är naturligtvis kyla något väldigt konkret och hotande.

Det är frestande att tänka att vår kultur och vårt sociala liv fungerar på samma sätt: dvs det finns ingen 'oandlighet' och det finns ingen 'ensamhet', bara brist på andlighet och brist på sällskap. En absolut skala. Kan det vara på samma sätt med dumhet? Det finns ingen dumhet/okunskap bara brist på klokhet/kunskap. Då kämpar verkligen själva gudarna förgäves mot dumheten. De fäktas, likt Don Quijote, mot en hjärnspöke som inte finns. Drar man detta resonemang i förlängningen blir det en rätt human människosyn: man hamnar på något i stil med Lukas 23:34 "Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra". En i grunden hoppfull och positiv inställning till människan och dess natur. Eller, i lite mer moderna termen, The botten is nådd -The only way is up!




lördag 4 februari 2012

Det enkla är det sköna

I tider med stora koldioxidutsläpp och ökande temperaturer har en räcka krångliga och dyra förslag lagts fram på hur vi ska minska våra utsläpp eller minska halten koldioxid i atmosfären. Till och med svenska Vattenfall har bränt pengar på ett sådant projekt. Syftet med projektet var att försöka rättfärdiga de enorma investeringar man gjort i kolkraft. Projektet misslyckades då de inte fick tillstånd att lagra koldioxiden i marken. Det gemensamma för dessa förslag är att de antingen bygger på glädjekalkyler vad gäller kostnader eller på överskattning av infångat koldioxid och underskattning av miljöbelastningen som själva tekniken medför.

Tittar vi i den geologiska historien visar det sig att mossa har fungerat mycket bra som infångare. Till den grad att koldioxiden i atmosfären halverades och den första istiden inleddes redan för 470 miljoner år sedan. Detta gäller naturligtvis inte bara mossor: alger och skogar är också mycket bra på att binda koldioxid. Kraftig algtillväxt i övergödda hav var den naturliga mekanism som deponerade råmaterialet till fossil olja (dvs band den koldioxid som vi idag släpper ut). Det finns även hopp om att alger växta i solbelysta saltvattentankar ska kunna ge ett syntetiskt bränsle till konkurrenskraftigt pris. Detta med mycket högre verkningsgrad än dagens biobränslen och utan att konkurrera om landyta för matförsörjning. Ett program där förnybar energi används för att avsalta vatten och odla upp öken skulle inte bara vara bra för klimatet utan även kunna göra stor nytta för lokalbefolkning som nu drabbas av torka (orsakat av klimatförändringar).

 Ibland är de enklaste lösningarna också den bästa.

17/4-12 Biobränsle hotar rätten till mat SvD


fredag 3 februari 2012

Svenskt Slöjförbud?

I Sverige rasar debatten om hur kvinnor ska få vara klädda. Särskilt intensiv är diskussionen om tillåten och otillåten klädsel i skolans lokaler. Detta är dock ingen ny fråga. Den har debatteras i alla tider. Det är ju regel och god moral i detta land att kvinnan skall skyla sin kropp så att hon inte inleder mannen i frestelse (djävulens påhitt). På klassisk tid i Grekland var naket något naturligt, bland annat tävlade man nakna under de olympiska spelen, vilket skulle vara svårt att genomföra med dagens moral. När jag var liten grabb på 70-talet hade landet just genomgått en liberalisering och det var relativt vanligt att tjejer badade toppless. Idag är det till och med en stridsfråga huruvida kvinnor får bada toppless på offentliga bad, där aktionsgruppen Bara Bröst försöker hävda kvinnans rättigheter. En sann vän av ordningen frågar sig nu: hur är det? Finns det något stöd i de gamla böckerna?

I bibeln finns ingen rättelinje vad gäller kvinnors bröst. Däremot framgår tydligt att männen i kyrkan ska skyla sin blygd (Andra Mosebok (Exodus), 28 Kapitlet, 42 versen) i varje fall om de ska va präster, vilket man får anta även gälla kvinnorna. Varför man kanske kan argumentera för att nakna män eller kvinnor på olympiad torde vara förkastligt medan toppless tjejer på kommunala badhus acceptabelt.

Dagens svenska debatt huruvida nikab/burka ska vara tillåtet eller inte i skolan faller tillbaka på denna fråga. Den Koran-vers som berör ämnet anses vara omstridd i sin tolkning och att det är den fundamentalistiska tolkningen av den som leder till slöjans motiverande. Den omstridda versen Koranen 24:30-31 lyder:
"Säg till de troende männen att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet; det leder till större renhet i deras liv. Gud är underrättad om vad de gör. Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mer av sina behag än vad som anständigtvis kan var synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen..." 

Det  i sammanhanget mest intressant är användandet av substantivet khimâr som har översatts som slöja. I Muhammed Knut Bernström tolking av Koranen diskuterar han detta i en fotnot till versen "Substantivet khimâr (plur. khumur) betecknar slöjan (el. huvudduken) som de arabiska kvinnorna före och efter islams inträde i historien hade för vana att fästa över håret. Enligt flertalet klassiska kommentatorer bars denna slöja mer eller mindre som prydnad, löst hängande ned på ryggen och eftersom kvinnodräkten enligt det då rådande modet omfattade ett framtill djupt urringat liv, lämnades bysten delvis bar. Kvinnorna uppmanas här därför att dölja den med hjälp av en khimâr." (Bernström, Muhammed Knut, Koranens Budskap, Proprius Sthlm 1998 s511)

Det är alltså en gammal debatt som åtminstone sträcker sig tillbaka till tiden då Koranen nedtecknades (600-talet efter vår tidräkning) och man i mellanöstern hade liberala kvinnor som blottade alltför mycket av barmen (något vi inte hade i västerlandet på den tiden utan skulle dröja över tusen år innan vi fick se igen). Slutsatsen är i varje fall att det inte torde vara ok för muslimska kvinnor att bada toppless, i varje fall inte de som håller sig till koranen.

Summa sumarum: i det moderna Sverige borde det inte föreligga några hinder för vare sig män eller kvinnor att bada och visa brösten. Detta gäller även mer konservativa kristna men kanske inte muslimer. Det vill säga vi har ingen moralisk rätt att stoppa muslimska föräldrar från att tvinga sina döttrar använda: en slöja över brösten, bikinitopp eller hel baddräkt. Det man kan hoppas på är att de förtryckta döttrarna så småningom reagerar och gör uppror likt sina västerländska systrar, som Johanna Sjödin.

27/4-12 Nytt inlägg i debatten om hur vi ska klä oss: "”Linne för utmanande på elev" DN.

Bild från Wikipedia i artikel om Topless

torsdag 2 februari 2012

Out of Africa

Alla idag nu levande människor härstammar från Afrika. Alla utanför människor utanför Afrika härstammar från en liten grupp som lämnade via Eritrea över röda havet till Jemen för ungefär 70 000 år sedan. De har även en liten inblandning, några procent, av gener från Neandertalmänniska, i Sverige runt 4%.

Nu visar sig även en stor del av jordens fågelarter härstamma från Afrika, enligt ny studie från evolutionsbiologen Per Ericson vid Riksmuseet i Stockholm, publicerad i Journal of Biogeography. Fågelarters urhem har rekonstruerats från genetiska data. Orsakerna till detta är inte helt klara men man kan spekulera i att det har att göra med hur massutdöenden har slagit. Per själv tror att det bott något annat på de övriga kontinenterna som sedan dött ut. En kandidat som nämns är "enantiornithiderna, 'motsatsfåglarna', en arkaisk grupp fåglar som var dominerande under krittiden". 

Det fascinerande är att vi idag genom att studera gener hos nu levande fåglar kan dra slutsatser om var de utvecklats och ungefär när. I varje levande cell finns genetisk kod som kan ge information om historia och geografisk utveckling! Detta är i sig mer fantastiskt än många av de historier som återfinns i 'gamla' böcker som Tusen och en natt, Gamla testamentet, Veda skrifterna, Iliaden och Odyssén eller Eddan.