153 år efter att Darwin gav ut boken "
Om arternas uppkomst" har svenskar fogat ännu en pusselbit till förståelsen av hur evolutionen fungerar. De har visat att det inte måste varan förändringar i generna som ligger bakom uppkomsten av nya arter. I stället kan det vara mutationer i kromosomerna som har betydelse för celldelningen som är avgörande när en djurart splittras upp i två nya. De har, genom att bl.s. kartlägga flugsnapparens hela arvsmassa, besvarat frågan varför två grenar av samma art skiljer sig så mycket att de inte längre kan producera fertil avkomma (som t.ex. hästar och åsnor). Det förefaller "
vara skillnader i kromosomernas strukturer – den packade formen av DNA som bildas bland annat när celler ska delas – snarare än anpassningar i enskilda gener som ligger bakom arternas splittring". Se
SvD och
UNT
Professor
Hans Ellegren lederaren för forskargruppen: "
Resultaten var överraskande. De flesta forskare har antagit att mutationer i många olika gener ligger bakom uppkomsten av nya arter. Våra fynd talar för att bara några få delar av arvsmassan är inblandad och då i regioner som ligger utanför själva generna".
Upptäckten är ett bra exempel på hur vår vetenskapliga kunskap utvecklas till en allt finmaskigare och mer heltäckande bild varteftersom fler och fler pusselbitar tillfogas. Like en bild på internet som först laddas ned i grov upplösning för att sedan bli skarpare varteftersom. Detta i bjärt kontrast till religiösa
fantasier om kreation som inte har
något stöd och inte förklarar någonting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar