Nietzsches kritik av metafysiken förser oss med goda verktyg att hantera tillvaron, vad gäller bemötandet av religiösa antaganden. Nietzsche presenterar och argumenterar för en värld, där man "är jorden trogen". Det vill säga, en värld där luftslott och antaganden om en tillvaro bortom det jordiska, det fysiska helt enkelt inte är relevanta. Det är upp till människan själv att utveckla en filosofi utifrån de här förutsättningarna eller med hans ord: nya tavlor som t.ex. ateistens budord (jmf Moses stentavlor). Klart är att den gamla judeokristna etikens relevans faller, när vi inte längre ser någon anledning att förankra etiken eller vår verklighetssyn i något bortom det jordiska, det världsliga, det fysiska.
Nietzsche presenterar sina egna antydningar om hur en sådan verklighetssyn kunde formuleras, men lämnar på många sätt fältet fritt. Han tar bestämt avstånd från några egna ambitioner att skaffa lärjungar, och uppmanar var och en att undvika ett sådant förhållande. Så blir en värld utan Gud inte en ödslig tomhet, utan en tillvaro som vi själva, som tänkande och reflekterande människor, får förse med en mening, där vi själva väljer vad vi aktar, jmf. tidigare inlägg Meningen i livet.
Gud är död (i människornas sinnen). Nu är det upp till oss (när religionen mist sin relevans) att skapa oss nya värden, som inte förankras i något osett, något metafysiskt, utan i den fysiska verkligheten.
Jag för min del väljer att lägga min egen aktning i mänskliga relationer, i litteraturen, i kunskapen om det förflutna och i naturen. Jag erkänner inte någon gudomligt dikterad förordning om vad som skulle vara livets mening, utan tillåter mig att formulera den själv utifrån vad som är relevant för just mig.
- - -
En relevant följdfråga som diskuterats/tangerats i både DN och SvD är hur vi ska gå vidare, när vi nu själva tar ansvaret, för att etablerar en ny värdegrund för en sekulär moral. Ska försöka återkomma i det ämnet men tar gärna emot synpunkter här under kommentarsfältet.
Nietzsche (tredje från vänster i övre raden) med 'Philologische
Gesellschaft in Leipzig', Bild från Wikipedia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar