Verkligt hot?

I dagarna har den Nya Zeeländska vulkanen Tongariro haft ett mindre utbrott som inte utgör någon direkt fara för liv eller skada på egendom, se SvD och GP. Strax norr om Tongariro ligger Tauposjön som är en del av en större caldera tillhörande supervulkanen Taupo. För 26 500 år sedan hade den ett enormt utbrott, Oruanui eruptionen (spydde ut 1170 km3 material), som var en storleksordning större än det kraftfullaste vi haft i historiskt tid, Tambora 1815 (160 km3), och två storleksordningar kraftigare än kända Krakatau 1883 (21 km3) vilket i sin tur var dubbelt så kraftfullt som nittonhundratalets allvarligaste utbrott: Pinatubo (10 km3), se vidare vulkaner är naturliga. Lyckligtvis bodde det inga människor på Nya Zeeland för 26 000 år sedan.

Hur skulle vi idag hantera ett verkligt hot som en supervulkan? Å ena sidan har vi hittills inte visat någon större förmåga att hantera de mindre självförvållade hot vi ställts inför som växthuseffekten, finanskriser, miljöförstörelse eller multiresistens. Å andra sidan kanske ett verkligt hot mot vår existens skulle få människor att enas över gränser, kulturer och religioner för att dra åt samma håll? Förhoppningsvis får vi inte svar på den frågan under vår livstid.

Bild: Taupovulkanen från Wikipedia