Surrogatmödraskap

Surrogatmödraskap har tidigare diskuterats här på bloggen som ett praktexempel på när vårt lutheranska demokratiska samhälle kan resultera i majoritetsförtryck. Svenska Dagbladet berättar idag om Amrita Pande, indisk forskare vid universitetet i Kapstaden, som skrivit doktorsavhandling om surrogatmödraskap. Hon har träffat flera indiska surrogatmödrar som utnyttjats men ger hon inte mycket för upprörda västerlänningar.

Svenska professorn, i etnologi vid Lunds universitet och som forskar om ”fertilitetsturism”, Susanne Lundin: "Handel med kroppsmaterial, bland annat ägg och spermier, är förbjudet i Sverige. Samtidigt finns det svenska läkare som uppmanar sina patienter att betala för en fertilitetsbehandling med äggdonation utomlands. Även om läkarna inte begår ett lagbrott, är det juridiskt och moraliskt diskutabelt att utnyttja detta 'glapp' mellan olika länders lagstiftning".

Amrita "När jag påbörjade min forskning hade jag en väldigt svartvit bild och kände att surrogatmödrar var världens största offer för den globala kapitalismen och patriarkatet. Och det finns exempel på kvinnor som blivit extremt utnyttjade. Men på plats i Indien insåg jag att det fanns fler nyanser i bilden av surrogatmödraskap" och "För även om de indiska kvinnorna hade väldigt begränsade valmöjligheter i livet, var de inte bara hjälplösa offer. De flesta hade fattat ett medvetet beslut om att bli surrogatmödrar och en hel del lyckades också delvis förändra sitt eller familjens liv med hjälp av pengarna de tjänade. Flera finansierade till exempel sina barns skolgång. Andra byggde hus eller startade en egen verksamhet".

Amrita har även skrivit en pjäs som under hösten gått på turne i Sverige, se Riksteatern, SvD, GP, DN och Dagen. Se även "Surrogatmamman gjorde det möjligt för oss att bilda familj" i SvD, SVT debatt och "Surrogatmödrar bör tillåtas" DN, GP och HD.

Denna fråga, som många andra s.k. moraliska frågor, är dock av övergående natur. På sikt kommer foster att kunna växa utanför den kvinnliga kroppen i en artificiell livmoder (avancerade vätskekuvös) som kan erbjuda en tryggare miljö. Idén är inte ny - se till exempel romanen Du sköna nya värld av Aldous Huxley. Den utvecklingen, som ligger en bra bit in i framtiden (20-50 år?), kommer antagligen också diskuteras men då med mer dämpade moraliska övertoner.

18/1-13 Indien begränsar surrogatmödraskap SvD, LT, GP, HD
24/1-13 Svenskar åker utomlands för äggdonationer SR

Amrita Pande i pjäsen om surrogatmödrarskap, bild från DN.